Dag 2 - Arbetsprocessen

1. Brainstorming

Vi träffas en dag tidigare för att försäkra oss att vi ska hinna få konstruktionen klar i tid.
Vi enas om att göra ett dinosaurielandskap. Vi fokuserar framför allt på mekanismerna.

2. Skiss

Den första skissen på vår konstruktion.

Det kommer föreställa ett landskap, byggt i en skolåda. Vi använder oss av en vevarm högst upp. Vi använder således en roterande rörelse i ingången och får en linjär rörelse i de två utgångarna. Till den nedre mekanismen använder vi led och länk. Detta ger en linjär rörelse i ingången och bågformade rörelser i utgångarna.

3. Prototyp

Vi delar upp arbetet med prototyperna. Under byggandet av prototypen för de länkade delarna modifierar vi konstruktionen lite och väljer att forma ingångsdelen som ett T. Detta gör vi då vi inser att vi behöver kunna reglera hur långt man ska kunna dra ner armen. Genom T-formen kan rörelsen stoppas då den stöter i lådans botten. Det är detta som reglerar hur nära dinosaurierna kommer varandra.

Det är också nu vi konstaterar att vi kommer behöva en större låda om vi vill göra armarna i denna storlek. En större låda underlättar byggandet och därför bestämmer vi oss för det. 

Beslutet att använda en större låda påverkar även vevmekanismen. För att inte ståltråden ska bli för lång och svår att rotera vänder vi lådan på högkant och bygger landskapet på höjden. De böjda delarna på ståltråden behöver anpassas till lådans bredd för att inte stöta i lådans framsida och därför underlättar det att vi bygger och böjer tråden inuti lådan. 

4. Utvärdering och ritning

Vi tycker vår idé och skiss fungerar bra med vissa små justeringar, såsom  fler fästen på den fasta lodräta armen som håller den fast i lådan (1), T-formen på ingången (2), häftmassa för att hålla kvar figurerna på ståltråden (3), lådans storlek och åt vilket håll lådan ska vara (4). Pilarna visar ingångarnas och utgångarnas rörelser. Jag har i efterhand ritat om vår skiss och gjort en måttsatt ritning med de ändringar vi valde att göra.

Skissen är inte skalenlig.

Övre delen av lådan. Måtten är ungefärliga i millimeter.
Ståltrådens längd är ca 500 mm.

Nedre delen av lådan. 

Ett av stegen vid byggande av en konstruktion
är att göra en måttsatt ritning. Den gjorde jag dock i efterhand.
Jag återkommer till ritningen i utvärderingen av arbetet.
OBS! Denna ritning är inte skalenlig.

Bilden till vänster är måtten för skårorna till armarna
som är fästa på ståltråden. Dessa skåror behöver vara 
lite större än armarna då armarna behöver rörelsefrihet 
framåt och bakåt när ståltråden vevas runt.
Bilden till höger är en ritning över skåran till 
T-formationen. Skåran bör vara endast någon millimeter 
bredare än armen för att rörelsen ska bli så stadig som möjligt.

5. Konstruktion

Dinosaurier kommer mötas i landskapet. 
Dessa två fästs på länkarmarna.

Länkarmarna konstrueras av kanalplast och hålls samman med pappersklämmor. 

Kanalplast är ett material som är hårt men också lättarbetat för ändamålet.

Vi skär ut en T-formation som är vår ingång, två lite längre smalare armar fästes vid T-formationen. En bredare del fungerar som fästplatta mot kartongen och fästes vågrätt ca 5 cm från kartongens undersida. Två länkarmar fästes diagonalt mellan fästplattan och de längre smalare armarna.

För att kamouflera länkarmarna målas de i samma svarta

färg som bakgrunden.

Dinosaurierna sett från baksidan av lådan.

Dinosaurierna fästs på länkarmarna och vi skär ut ett hål i lådan. Hålet är anpassat så att dinosaurierna inte syns när T-formationen förs uppåt. När T-formationen förs ned, stoppar taket på T:et så att dinosaurierna inte går förbi varandra.

Vår konstruktions nedre del kan ses som en liten demonstration över vad som kan hända när kroppen utsöndrar adrenalin eller noradrenalin vid en stressituation. Ska dinosaurierna välja att attackera eller fly?

Dinosaurierna sett från framsidan.

De lekfulla dinosaurierna på toppen av lådan sitter 
fast på en ståltråd och styrs med veven på sidan.

6. Färdig konstruktion

Nedan följer ett filmklipp där konstruktionen demonstreras.

7. Utvärdering av arbetet 

Jag gjorde en måttsatt ritning när konstruktionen var klar. Självklart är det meningen att ritningen ska göras innan konstruktion byggs. Men i detta fall ser jag vår konstruktion mer som en prototyp och jag valde att göra ritningen i efterhand. En faktisk ritning inför byggandet hade kanske underlättat, men det är inte säkert. Jag är ovan att göra detaljerade ritningar med mått och jag kan tänka mig att detsamma gäller mina gruppmedlemmar. Därför utgick vi från en skiss och använde ögonmått och anpassade under arbetets gång våra komponenter. Min ritning innehåller mått i millimeter samt konstruktionen från några olika vinklar, såsom beskrivet i boken Teknikens väsen (Grimvall 2013).

Uppgiften var lärorik och den går lätt att applicera på elever i åk F-3, vilket jag tycker är väldigt bra.
I kursplanen för teknik för elever i åk F-3 står det att undervisningen ska ge eleverna förutsättning att "identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar". (Lgr 11 s.269). Vidare kan vi läsa att arbetssätten ska bland annat bestå av "egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller" (Lgr 11 s.270). Denna typ av konstruktionsuppgift skulle kunna vara ett moment som läraren kan använda för att arbeta med kursplanens innehåll.